Hårets anatomi

Var på kroppen växer hår?

Nästan hela huden har hår. Undantagen är handflatorna, fotsulorna, de inre blygdläpparna och penis¹. På de flesta ställen är håret så fint att man knappt ser det. I hårbotten, armhålorna och runt könsorganen är stråna längre och grövre, och detsamma gäller ögonbryn och ögonfransar¹.

Redan när du föds har du över fem miljoner hårsäckar i huden⁵. På huvudet sitter vanligtvis omkring 100 000 hårstrån³.

I livmodern är fostret täckt av ett mjukt, tunt hår som kallas lanugohår. En del barn har kvar det vid födseln, och då brukar det lossna inom några dagar. Efter två års ålder byts babyhåret successivt ut mot något grövre strån¹.

Hårsäcken – där håret bildas

Varje hårstrå växer ur en hårsäck i läderhuden. Längst ner i säcken delar sig celler hela tiden, och de nya cellerna puttar de äldre uppåt. På vägen fylls cellerna med keratin, samma hornämne som finns i naglarna, och dör. Den del av håret du ser och kan klippa är alltså död vävnad¹.

I botten av hårsäcken finns hårpapillen. Den styr hur många celler som bildas och därmed hur grovt hårstrået blir. Bland de celler som delar sig finns också pigmentceller, melanocyter, som ger håret dess färg³.

Intill hårsäcken sitter en liten muskel som du inte kan styra med viljan. Fryser du eller blir rädd spänns muskeln, och då reser sig håret och du får gåshud¹. Bredvid hårsäcken sitter också talgkörtlar vars talg sprids längs strået upp till hudytan och gör huden mjukare och mer vattenavstötande¹. Hur talgkörtlarna arbetar påverkar om håret blir fett eller torrt¹. Läs mer om fett hår och torrt hår.

Hårstråets uppbyggnad: tre lager

Ett vuxet hårstrå är mellan 20 och 180 mikrometer tjockt, alltså en bråkdel av en millimeter⁴. Ändå går det att urskilja tre lager:

• Kutikula (ytterlagret). Ett tunt skikt av döda, platta celler som ligger omlott ungefär som takpannor. Lagret fungerar som ett skyddande skal för resten av strået⁴.
• Cortex (barken). Mellanlagret står för det mesta av hårstråets massa och består framför allt av keratin och fetter som håller ihop strukturen⁴. Här lagras pigmentet, så det är cortex som bestämmer vilken färg håret får⁶.
• Medulla (märgen). I mitten finns en löst packad, oordnad kärna⁴.

Lagren hålls samman av ett tunt skikt av cellmembran mellan cellerna⁴. Keratinet i håret är rikt på aminosyran cystin, och cystinet binder ihop proteinkedjorna med så kallade disulfidbindningar. Det är de bindningarna som en hårborttagningskräm bryter, och eftersom håret har mer cystin än huden angriper krämen främst håret.⁷ Läs mer om hårborttagningskräm.

Vill du läsa om vad som händer när strået slits finns mer på sidan om skadat hår.

Därför blir håret rakt, vågigt eller lockigt

Hårets form går i arv¹. Formen avgörs redan i hårsäcken: sitter den rakt växer håret rakt, och är säcken böjd eller skruvad blir håret vågigt eller lockigt¹.

Även cellerna i cortex spelar in. Där finns olika sorters celler, och hur de fördelar sig över hårstråets tvärsnitt påverkar hur mycket strået kröker sig. I rakt hår brukar de vara jämnt fördelade, i lockigt hår mer ojämnt⁴.

Hårets färg – och varför det blir grått

Hårfärgen kommer från pigmentet melanin, som bildas av melanocyterna i hårsäcken och lagras i cortex medan strået växer⁶. Vilken sorts melanin som bildas och hur mycket avgör nyansen⁶. Det finns två huvudtyper:

• Eumelanin ger mörka färger. Brunt och svart hår innehåller olika mängder av brunt och svart eumelanin⁶.
• Feomelanin ger röda och gula toner och bidrar till rött och blont hår⁶.

Med åren slutar pigmentcellerna i hårsäcken att leverera färg, och strået växer ut grått¹. Läs mer på sidan om grått hår.

Hårets växtcykel: anagen, katagen och telogen

Hårsäckarna arbetar inte i takt med varandra. Var och en går igenom sin egen cykel, och under ett liv hinner en hårsäck med tio till trettio sådana varv³. Därför har du ungefär lika mycket hår hela tiden, trots att strån faller av varje dag³.

1. Anagen – växtfasen. Hårsäcken bygger ett nytt strå. På huvudet varar fasen i två till åtta år³, och huvudhåret växer ungefär en centimeter i månaden¹. Hur långt håret kan bli utan att klippas beror på hur länge växtfasen pågår³. Med åren blir växtfasen kortare, och en mindre andel av hårsäckarna befinner sig i den³.
2. Katagen – övergångsfasen. Under ungefär två veckor slutar strået växa, hårsäcken drar ihop sig och släpper kontakten med hårpapillen³.
3. Telogen – vilofasen. Hårsäcken vilar i omkring två till tre månader. Samtidigt börjar ett nytt hårstrå bildas längst ner i säcken³. Vid ett givet tillfälle är omkring nio procent av håret på huvudet i vilofas³.
4. Exogen – avfallet. Det nya strået växer uppåt och trycker ut det gamla, som lossnar³.

Om växtfasen avbryts i förtid för många hårsäckar på en gång blir avfallet större än vanligt och håret glesare³. Det är till exempel vanligt att tappa extra mycket hår några månader efter en förlossning eller efter en svår infektion².

Hur mycket hår är normalt att tappa?

Att tappa mellan 50 och 150 hårstrån om dagen är helt normalt². Det är strån som har gått igenom vilofasen och knuffats ut av nya. När håret faller av efter en infektion eller förlossning brukar det komma tillbaka inom ungefär ett halvår².

Har du tappat hår som inte vuxit tillbaka efter sex månader, fått kala fläckar eller tappar hår samtidigt som du känner dig sjuk är det dags att kontakta en vårdcentral². Mer om orsaker och behandling finns på sidan om håravfall.