råd och tips om hår och hårvårdsprodukter

Hårets anatomi

Dagligen tvättar, borstar och stylar vi vårt hår. Utan att egentligen reflektera över frågan: varför har vi hår på kroppen? Genom tiderna har vår kroppsbehåring tjänat oss i olika syften, allt ifrån värmehållning till statussymbolik.

Mycket av det vi definierar som ”manligt” och ”kvinnligt” har sin grund i vilken typ och mängd av hår personen i fråga har på kroppen. Hur mycket hår man får och var det sätter sig är genetiskt och avgörs tidigt i fosterstadiet.

Hår anatomi

De flesta har cirka 5 miljoner hårstrån, varav 100.000-160.000 bara på huvudet – men vad består dessa egentligen av?

Hårets uppbyggnad

Håret är uppbyggt och består av keratin, det vill säga samma protein som ingår i hud och naglar.

Varje hårstrå är gjort av döda keratiniserade celler i tre olika lager. Det yttersta lagret kallas för kutikula och är täckande celler i ett tunt men hårt skikt som skyddar lagren innanför.

Under ytan finns mellanlagret, cortex och det är där vi hittar melanin, pigmentet som ger håret sin färg. Cortexceller är platta i formen men kan organisera sig på olika sätt och det avgör om man har rakt eller krulligt hår.

Det innersta lagret kallas medulla och utgörs av stora celler och luft. Medulla reflekterar ljus så att håret ser annorlunda ut i olika miljöer. Det är bara i hårstråets nedersta del som själva celldelningen, det vill säga hårväxten, sker. Denna nederdel består av papillen, som står i förbindelse med blodkärl i underhuden.

Så växer håret i sin växtcykel

Ett hårstrå växer inte bara på i sakta mak, utan har tre olika faser som bildar deras växtcykel. Dessa växtfaser varierar med hårtypen: hår med en lång växtperiod, exempelvis huvud- och skägghår, kan bli längre än andra slags hår.

Under den anagena fasen sker snabb celldelning i hårets rot, samtidigt som hårsäcken växer inåt i huden för att få näring. Denna fas tar 2-8 år och gör långsamt håret både längre och tjockare vid roten.

Därpå följer den katagena växtfasen, då håret förnyas. Hårstrået slutar att växa men faller inte av. Hårsäcken minskar drastiskt i storlek, roten blir av med sin näringstillförsel och håret trycks uppåt. Den katagena fasen pågår under 2-4 veckors tid.

Efter att håret har slutat växa övergår det i den telogena fasen, vilofasen, där det i princip inte händer någonting alls. Denna period varar i 5-6 veckor; därefter är cykeln komplett och håret återgår till den anagena fasen.

Det gamla hårstrået trycks ut och faller av, och ett nytt bildas i dess ställe. Varje dag tappar man på så vis cirka 50-100 hårstrån. Bevisen syns i duschen, på kudden och i hårborsten.

Vanliga frågor om hårstrån

Hur många hårstrån har man på huvudet?

En människa har mellan 90 000 och 150 000 hårstrån på huvudet där ungefär 85% av hårsäckarna är aktiva och 15% vilar i växtcykeln.

Varför blir inte kroppshår lika långt som huvudhår?

Hår på kroppen (armar, ben, etc) har inte lika lång växtperiod (anagen fas) som huvudhår och hinner därför inte växa sig lika långt innan det stannar av och sedan tappas.

4 Kommentarer

  1. Sara Gustavsson

    Någon som vet hur mycket håret växer på ett dygn? är det skillnad på så att säga, huvudhåret och ögonbrynshåret?

    • HårUpplysningen

      Hej Sara!
      Huvudhåret växer ca 0,33 mm per dygn, en siffra som naturligtvis kan variera från person till person. Ögonbrynshåret växer mycket långsammare än så, förmodligen pga att man annars snabbt skulle få svårt att se ordentligt!
      Tack för din fråga!

  2. Sara Gustavsson

    Stort tack för svaret!! Känns drygt att vänta på att hår ska växa när man väl vill det. Sen är det tvärtom oxå: man tycker det växer för snabbt på de ställe man inte vill att det ska växa. Blev förvånad över att höra att håret växer 0,33 mm per dygn… Det trodde jag ändå inte. Stort tack igen för svaret!!

  3. Alva

    Har alla hårstån på huvudet lika lång anagen fas eller är de olika för alla hårstrån? Tappar vi endast hårstån som har växt klart eller tappar vi hårstån som inte har växt klart också ?

Lämna ett svar

fjorton − tretton =