Håravfall

Hur mycket hår är normalt att tappa?

Varje dag lossnar mellan 50 och 150 hårstrån från hårbotten, och det märks oftast inte. Först när det försvinner mer än så kallas det håravfall. ¹

Håravfall kan se ut på flera sätt: ¹

• Gradvis tunnare hår, oftast det ärftliga håravfallet som kommer med åren.
• Kala fläckar i hårbotten, skägget eller ögonbrynen.
• Plötsligt mycket hår i borsten eller i duschen, till exempel efter en period av stark stress.
• Allt hår, som vid vissa behandlingar mot cancer.

Läkare delar också in håravfall efter om det lämnar ärr eller inte. Det vanliga håravfallet ger inga ärr, och hårsäckarna finns kvar. Ärrbildande håravfall är ovanligare och ska bedömas av specialist. ²

Hårets växtcykel och tillfälligt håravfall

Varje hårsäck går i cykler. Under växtfasen, som varar i minst tre år, växer håret ungefär en centimeter i månaden. Sedan följer en övergångsfas på några veckor och en vilofas på runt tre månader, och därefter faller hårstrået. Vid varje tidpunkt växer 85–90 procent av huvudhåret. ³ Läs mer om hårets anatomi.

Vid telogent håravfall går ovanligt många hårsäckar in i vilofasen samtidigt och för tidigt. ² Därför kommer håravfallet med en fördröjning, ofta två till tre månader efter det som utlöste det. Under en eller ett par veckor kan det röra sig om upp till tusen hårstrån per dag. Håret glesnar jämnt över hela huvudet, men det blir aldrig helt borta. ³

Vanliga utlösare är: ^1,2,3

• en förlossning
• infektion med hög feber, till exempel influensa
• kraftig psykisk eller fysisk stress
• stor viktnedgång eller brist på näring
• vissa läkemedel

Oftast blir det bra av sig självt, och håret brukar ha hämtat sig efter tre till sex månader. ^2,3 Under tiden kan en kortare frisyr göra att du inte märker tappet lika mycket. ³

Håravfall efter förlossningen

Hormonerna ställs om efter en förlossning, och många tappar därför ovanligt mycket hår några månader senare. Inom ungefär ett halvår brukar håret ha växt tillbaka. ¹

Järnbrist, sköldkörteln och andra sjukdomar

Både för hög och för låg ämnesomsättning, blodbrist och brist på järn, zink eller protein kan ge håravfall. Järnbrist kan räcka, även om blodvärdet är normalt. ³ Diabetes och andra långvariga sjukdomar hör också dit, och håravfallet brukar minska när sjukdomen är välbehandlad. ¹ Vid diffust håravfall kan vårdcentralen ta blodprover, framför allt blodstatus, sköldkörtelprover och CRP. ²

Läkemedel

Exempel på läkemedel som kan ge ökat håravfall är p-piller, antidepressiva, blodförtunnande, litium, betablockerare, ACE-hämmare och läkemedel mot epilepsi. ^1,2 Byte till ett annat läkemedel, som läkaren då skriver ut, kan minska besvären. Sluta inte med ett läkemedel på egen hand. ¹

Ärftligt håravfall hos män och kvinnor

Ärftligt håravfall kallas också androgen alopeci. Det är den vanligaste orsaken till att både män och kvinnor tappar hår. Ungefär hälften av alla män i 50-årsåldern har det, och omkring 40 procent av alla kvinnor i 70-årsåldern. ²

Orsaken är en kombination av arv och hormoner. Hårsäckarna är känsliga för manligt könshormon och krymper gradvis. ^2,3 Växtfasen blir kortare för varje cykel, och kraftiga hårstrån ersätts av korta, tunna och mjuka. ⁹

Hos män

Det kan börja redan efter puberteten. Ofta är tinningarna först, så att hårfästet flyttar sig bakåt och uppåt. Senare glesnar hjässan, och den kala fläcken där växer med tiden. ^1,2,3 Vanligt slutläge är en kal hjässa med en krans av hår runt om. ³

Hos kvinnor

Hos kvinnor märks det oftast i samband med klimakteriet. ¹ Håret tunnas ut jämnt över hjässan så att hårbotten skymtar, men det blir sällan helt kalt. ^2,3 Kvinnor med ärftligt håravfall blir inte skalliga på samma sätt som män. ²

Är du ung kvinna och har både håravfall och oregelbunden mens eller ökad behåring på kroppen kan läkaren vilja undersöka hormonerna. ²

Fläckvis håravfall (alopecia areata)

Vid alopecia areata angriper kroppens eget immunförsvar hårsäckarna så att de slutar producera hår. Arv spelar in, och ibland kommer det efter en infektion eller stress, men ofta finns ingen tydlig utlösare. ² Ungefär 2 procent av alla människor drabbas, och två av tre är under 30 år när det börjar. ² Det förekommer i alla åldrar och är lika vanligt hos kvinnor och män. ³

Typiskt är runda, helt kala fläckar på 1–10 centimeter med skarp kant. Huden i fläcken ser frisk ut, utan fjäll eller rodnad. Fläckarna sitter ofta på hjässan, bakom öronen och i nacken, men kan också komma i skägget, ögonbrynen eller på kroppen. ^1,2 I kanten kan det finnas korta, avbrutna hårstrån som smalnar av mot roten. ^2,3 Alopecia areata är vanligare hos den som har atopiskt eksem, vitiligo eller någon annan autoimmun sjukdom, till exempel i sköldkörteln. ²

Utsikterna är goda vid enstaka fläckar. De läker ofta inom ett till två år, men nya fläckar kan komma. ² Hos vissa växer håret aldrig ut igen. ¹ I sällsynta fall försvinner allt hår på huvudet (alopecia totalis) eller på hela kroppen (alopecia universalis). ³

Behandling

Vid enstaka fläckar är det ofta bäst att låta dem läka av sig själva. ³ Vill du behandla kan läkaren skriva ut kortison som du smörjer på fläcken och en centimeter utanför. Hjälper det inte efter tre månader slutar man, och behandlingen bör inte pågå längre än ett halvår. Takrolimus är ett alternativ. ² Tilltar håravfallet snabbt eller är det utbrett tar vårdcentralen hjälp av en hudläkare. ²

Vid svår alopecia areata finns tabletter av typen JAK-hämmare (baricitinib och ritlecitinib) som är godkända i EU. I studierna fick ungefär 20–30 procent tillbaka minst 80 procent av håret i hårbotten. Långtidsstudier saknas, och läkemedlen ingår inte i läkemedelsförmånen. ³ När kunskapsstödet för vårdpersonal senast uppdaterades (2025) skrevs inga sådana tabletter ut i den offentliga vården. ²

Vid stora håravfall kan en hudläkare skriva ut bidrag till peruk eller tupé. Hur mycket du får skiljer sig mellan regionerna. ^2,3 Många behöver också någon att prata med, och vårdcentralen kan hjälpa till med det. ²

Andra orsaker till kala fläckar

En svampinfektion i hårbotten ger också fläckvis håravfall, men då fjällar det, kliar och kan vara rött, och hårstråna i fläcken är avbrutna. Det är vanligast hos barn som har kontakt med djur. ^2,3 Trikotillomani betyder att man upprepade gånger drar ut sitt eget hår. Fläckarna blir då oregelbundna och hårstråna olika långa. ^2,3

Andra orsaker: hårvård, hudsjukdomar och cancerbehandling

• Hårt uppsatt hår. Stramt dragna tofsar, flätor och knutar kan efter lång tid ge håravfall, ofta vid hårfästet. Det hjälper att släppa på spänningen. ^2,3
• Slitet hår. Hårfärg, locktång och hårtork kan skada hårstråna så att de bryts. Undviker du det som skadar brukar håret återhämta sig. ²
• Hudsjukdomar i hårbotten. Eksem och psoriasis kan ge håravfall tillsammans med fjäll, rodnad och klåda, och ofta syns hudsjukdomen även på andra ställen på kroppen. ^2,3 Läs mer om psoriasis på Hudupplysningen.
• Ärrbildande håravfall. Vissa sjukdomar, till exempel diskoid lupus, ger ömmande, inflammerad hud och ärr där håret försvunnit. De ska bedömas av specialist. ²
• Cytostatika. Vissa cancerbehandlingar gör att håret faller inom några veckor. Det växer i regel ut igen när behandlingen är klar, men kan bli annorlunda än förut. Prova ut peruk i god tid. ^1,2

Behandling av ärftligt håravfall

Läkemedlen har måttlig effekt. Det är vanligt att det blir sämre en tid i början, och slutar du försvinner effekten ofta inom några månader. ² Det finns ingen behandling som ger kraftig och bestående återväxt. ³ Bäst chans har unga som tappat hår under kort tid och har begränsade tunna områden. ⁴

Minoxidil (receptfritt)

Minoxidil är en lösning som du fördelar i hårbotten morgon och kväll. Den finns receptfritt på apotek och är avsedd för vuxna från 18 år. ^1,2,4 Lösning med 2 procent är godkänd för både män och kvinnor. Lösning med 5 procent (Forte) är avsedd för män, och bipacksedeln säger att kvinnor inte ska använda den. Det finns dock ett 5-procentigt skum som är godkänt för kvinnor och används en gång om dagen. ^4,5,20

• Tid: Räkna med minst två till fyra månader innan något syns. Ser du ingen effekt efter fyra månader bör du sluta och tala med läkare. ⁴ Vården utvärderar ofta efter sex månader. ²
• Tappet i början: Efter två till sex veckor kan du tappa mer hår en tid, eftersom gamla hårstrån stöts ut när hårsäckarna vaknar. Pågår det i mer än två veckor ska du avbryta och kontakta läkare. ⁴
• Om du slutar: Effekten är borta inom tre till fyra månader, och håravfallet fortsätter. ^3,5
• Vem ska avstå: Gravida och ammande ska inte använda minoxidil. Har du hjärtsjukdom, till exempel rubbad hjärtrytm eller kärlkramp, ska du fråga läkare först. ^4,5
• Bara vid ärftligt håravfall: Använd inte minoxidil om håret faller plötsligt eller i fläckar, efter en förlossning eller om hårbotten är röd, öm eller irriterad. ⁴
• Biverkningar: Huvudvärk, klåda och irritation i hårbotten samt hårväxt på andra ställen är vanligt. Avbryt och kontakta läkare om du får bröstsmärta, hjärtklappning, yrsel eller svullna händer och fötter. ⁴
• Barn i närheten: Spädbarn som fått kontakt med hud där vuxna smort minoxidil har fått kraftig hårväxt på kroppen. Tvätta händerna efter varje gång. ⁴

Bipacksedeln anger att håravfallet bromsas hos ungefär fyra av fem män och att ungefär tre av fem kvinnor får mer eller mindre nytt hår. ⁴ För kvinnor finns en systematisk genomgång av studierna: fler fick tydlig återväxt med minoxidil än med placebo ⁹ Måttlig evidens, och 2 procent fungerade lika bra som 5 procent. ⁹ Läs bipacksedeln på FASS och fråga på apoteket om du är osäker.

Finasterid (receptbelagt, för män)

Finasterid är en tablett som läkare kan skriva ut till män 18–41 år med tidigt ärftligt håravfall. Den bromsar förloppet, och det tar tre till sex månader innan det märks. Slutar du börjar effekten avta inom ett halvår och är helt borta efter nio till tolv månader. Effekten på tinningvikarna är inte visad. ⁶ Läkemedlet ingår inte i läkemedelsförmånen. ³

Biverkningarna är viktiga att känna till: ^6,7

• minskad sexlust, erektionsproblem och problem med utlösningen, som i rapporter har funnits kvar även efter avslutad behandling
• nedstämdhet och depression
• förändringar i brösten, till exempel en knöl eller ömhet. Manlig bröstcancer har rapporterats, så kontakta vården snabbt om du märker något sådant
• självmordstankar, som EU:s läkemedelsmyndighet i maj 2025 bekräftade som en biverkning av finasteridtabletter. Hur vanligt det är vet man inte

Blir du nedstämd ska du sluta med tabletterna och kontakta läkare. Hör också av dig om du får sexuella problem. Har du tankar på att ta ditt liv, ring 112 eller sök vård akut. Förpackningarna med 1 mg innehåller ett patientkort om detta. ⁷ Berätta att du tar finasterid om du lämnar PSA-prov, eftersom värdet blir lägre. ⁶ Finasterid ska inte användas av kvinnor, och kvinnor som är eller kan bli gravida ska inte hantera trasiga eller krossade tabletter, eftersom det kan skada ett pojkfoster. ⁶ Hos kvinnor gav finasterid ingen bättre effekt än placebo. ^6,9

Minoxidil i tablettform

Minoxidiltabletter är godkända som blodtrycksmedicin, inte mot håravfall. Används de mot håravfall är det utanför godkänd indikation och på läkarens ansvar. En nordisk läkemedelsutredning från 2022 bedömde att underlaget inte räcker för att rekommendera det. Ökad kroppsbehåring är mycket vanligt, och svullna ben förekommer. Snabb puls och, i sällsynta fall, vätska kring hjärtat har rapporterats. ⁸

Hårtransplantation och övrigt i vården

Vid hårtransplantation tar läkaren hårsäckar från bakhuvudet, där håret sitter kvar, och sätter in dem där det har glesnat. Den görs av privata kliniker och betalas av dig själv. ^1,2 Behandling med eget blodplasma (PRP) saknar en enhetlig metod, och den europeiska riktlinjen tar varken ställning för eller emot. ¹⁰ Läkemedel från okända nätbutiker kan vara förfalskade eller felaktigt doserade, så köp hellre på apotek. ¹

Laser- och ljusbehandling (rödljus, LLLT)

Med laserkam, laserkeps eller hjälm lyser man på hårbotten med svagt rött ljus eller laserljus, så kallad lågnivålaser (LLLT). Behandlingen görs hemma, och hur ofta och hur länge skiljer sig mellan apparaterna. ¹⁰

Vad studierna visar

Nästan all forskning gäller ärftligt håravfall. I en genomgång från 2016 fanns bara fem randomiserade studier, och alla handlade om ärftligt håravfall hos män och kvinnor. ¹⁴ Randomiserade studier på alopecia areata eller håravfall efter cellgiftsbehandling saknades. ¹⁴

• En metaanalys i JAAD fann att laserbehandling gav mer hårväxt än placebo hos män med ärftligt håravfall. Studierna skilde sig dock mycket åt. ¹¹
• En metaanalys av elva dubbelblinda studier med låtsasapparat som jämförelse såg ökad hårtäthet hos både män och kvinnor, med kam och med hjälm. Även här var studierna olika. ¹²
• Den europeiska riktlinjen för ärftligt håravfall bygger på tre studier där laser i 16 respektive 26 veckor gav fler hårstrån. Ingen av dem följde deltagarna längre än så, och en saknade låtsasapparat. ¹⁰
• I de två laserkamsstudierna på kvinnor ökade hårtätheten med i genomsnitt ungefär 17 hårstrån per kvadratcentimeter mer än med attrapp efter 26 veckor. I riktlinjens sammanställning får laser ett lågt betyg för effekt jämfört med minoxidil. ^9,10
• En Cochrane-översikt om kvinnors håravfall såg fler hårstrån i mätområdet med laserkam än med attrapp, men bedömde underlaget som svagt. ⁹ Begränsad evidens När kvinnorna själva fick bedöma resultatet upplevde de inte laserkammen som bättre än attrappen. ⁹

Vad riktlinjerna säger

Den europeiska S3-riktlinjen föreslår laser som tillägg till annan behandling, och då med apparater vars energinivå har visat effekt i randomiserade studier. För behandling längre än sex månader ger riktlinjen ingen rekommendation åt något håll. ¹⁰ Biverkningarna är oftast lindriga: torr hårbotten, klåda, ömhet och en känsla av värme. ¹⁰

Vad kritikerna pekar på

• Vem som betalar. Alla fem laserstudierna i Cochrane-översikten hade stöd från företag i branschen, och i två av dem stod tillverkaren också för apparaterna och mätutrustningen. ⁹ En systematisk genomgång efterlyser större studier med längre uppföljning och oberoende finansiering och uppmanar till försiktighet när resultaten tolkas. ¹³
• Hur studierna är gjorda. Bara en av fem randomiserade studier analyserade alla deltagare som påbörjat behandlingen, och ingen redovisade hur många som behöver behandlas för att en person ska få nytta. Översikten bedömde ändå studiernas kvalitet som måttlig till hög. ¹⁴
• Mätning eller spegel. Fler hårstrån på en liten mätyta är inte samma sak som att man själv ser skillnad. ⁹
• Hur länge. Studierna i riktlinjen pågick 16–26 veckor, och ingen följde deltagarna längre än så. Om effekten håller i sig vet man inte. ¹⁰

Det finns också forskare som är mer positiva. En översikt bedömer att de laserapparater som har FDA-clearance är säkra och har effekt för män och kvinnor med ärftligt håravfall som inte fått hjälp av eller inte tålt vanlig behandling. ¹⁴

”FDA-cleared” är inte detsamma som bevisad effekt

Många apparater marknadsförs som FDA-clearade. Det betyder att den amerikanska myndigheten FDA har bedömt att apparaten motsvarar en apparat som redan säljs lagligt i USA, en så kallad 510(k). Jämförelsen kan bygga på kliniska data men också på tekniska tester. ¹⁵ Det är alltså inte ett eget bevis för att just den apparaten får håret att växa. Riktlinjens förslag gäller bara apparater med en energinivå som prövats i randomiserade studier. ¹⁰ För rödljuslampor och LED-produkter utan sådana studier ger forskningen ovan inget stöd. I en av Cochrane-studierna gav laserapparaten dessutom fler hårstrån än en vanlig rödljuskälla. ⁹

Exempel på ljusapparater i butik

Laser är som mest ett tillägg till minoxidil eller finasterid, inte en ersättning. ¹⁰ Apparaterna nedan är rödljus- eller LED-apparater. För dem finns inga egna studier, och stödet ovan gäller laserapparater som prövats i studier. Vi har inte testat dem och tar inte ställning till tillverkarnas påståenden. Listan visar vad som säljs och är ingen rekommendation.

Kosttillskott: biotin, järn och andra vitaminer

Många tillskott säljs mot håravfall, men oftast saknas forskning som visar att de har effekt. ¹ Har du brist på något näringsämne ska bristen behandlas. Om tillskott hjälper den som inte har någon brist är inte utrett. ¹⁶

• Biotin finns i många hårtillskott. Det finns inga kliniska studier som visar att biotin hjälper mot håravfall hos den som inte har brist, och brist är ovanligt. ^16,17 Ska du lämna blodprov, berätta att du tar biotin. Ämnet kan störa vissa laboratorieprover så att svaret blir fel utan att någon märker det. ¹⁸
• Järn är bara aktuellt om prover visar brist, och då med uppföljning. För mycket järn under lång tid kan vara skadligt. ¹⁶
• Selen, A-vitamin och E-vitamin i för stora mängder har tvärtom kopplats till håravfall. ¹⁶

Misstänker du brist är det bättre att låta vårdcentralen ta prover än att prova dig fram med tillskott. ^2,16

Dölja håravfallet: hårfiber, puder och peruk

Vill du att det ska synas mindre medan du väntar på att en behandling verkar, eller i stället för behandling, finns flera sätt: ¹⁹

• Hårfiber är små laddade fibrer, ofta av keratin, som fäster på de hårstrån du har kvar så att håret ser tätare ut. De måste läggas på varje dag och fungerar inte på helt kala fläckar. ¹⁹
• Puder och spray i hårfärg gör att hårbotten inte lyser igenom lika tydligt. ¹⁹
• Peruk eller hårstycken som täcker en del av huvudet. Löshår kan däremot förvärra håravfallet, eftersom det drar i håret. ¹⁹
• Mikropigmentering, en tatuering som efterliknar rakat hår, kan fungera för en del. ³

Fler produkter hittar du på produkter mot håravfall.