Hårborttagning med laser

Hur fungerar laser mot hår?

Laserljuset tas upp av melanin, det pigment som ger både huden och hårsäcken dess färg. Energin blir till värme, och om den är tillräckligt hög går hårsäcken sönder. ² När hårroten når ungefär 70 grader förstörs den och kan inte längre bilda något nytt strå. ³

Själva behandlingen görs med ett handstycke som hålls mot huden eller en bit ovanför, och laserpulserna avfyras mot området. Varje tillfälle går ganska fort. ⁴

Eftersom det är pigmentet som fångar ljuset blir resultatet bäst när hårstråna är mörka och huden runt omkring är ljus. ³ Är det tvärtom, mycket pigment i huden och lite i håret, blir det både svårare och mer riskfyllt. Det tar vi upp längre ner.

Varför behövs flera behandlingar?

Hårstrån växer i cykler. Hur långa de är skiljer sig mellan kroppsdelar, och de påverkas också av ålder, hormoner och arv. ³ Lasern når bara de hårsäckar som är i växtfas just vid behandlingen. Övriga strån får vänta till nästa omgång, när de har hunnit börja växa. ^3,4

Därför räcker en behandling aldrig. Inom vården räknar man med att det oftast krävs två till tio gånger för att ta bort hår med laser. ¹ Hur många du själv behöver beror på bland annat område, hårfärg och hudtyp. ^3,4

Hur länge håller resultatet?

Laser räknas som den mest effektiva metoden för långvarig hårborttagning. Ändå ska du inte räkna med att varje strå försvinner för gott. Oftast handlar det om att hårväxten blir glesare, och med åren kan nya hårsäckar bildas. ³ Hårborttagningen är alltså inte hundraprocentigt permanent. ⁴

Forskningen om långtidseffekten är begränsad. ^5,6 En Cochraneöversikt från 2006 hittade elva randomiserade studier, ingen av hög kvalitet. Alexandrit- och diodlaser gav ungefär halverad hårväxt upp till sex månader efter sista behandlingen, men någon långtidseffekt kunde inte visas för någon metod. ⁵

En senare systematisk översikt tog bara med studier som följt deltagarna minst en hel hårcykel. Den fann fem studier med sammanlagt 223 personer. Den långsiktiga minskningen låg mellan cirka 30 och drygt 80 procent beroende på lasertyp och studie. Bäst gick det på benen, där hårcykeln är lång, och sämst i ansiktet. ⁶

Beror den ökade hårväxten på en hormonrubbning, till exempel PMOS (tidigare kallat PCOS), vill vården helst att hormonbehandlingen har pågått i minst ett halvår innan laserbehandlingen börjar, eftersom resultatet då blir bättre. ³

Ljust eller grått hår och mörkare hud

Ljusa och grå hårstrån har lite pigment och är svåra att få bort med laser. ³ Ett alternativ är nålepilering, även kallat diatermi eller elektrolys. En tunn nål förs ner i hårsäcken och en svag ström värmer upp roten. Metoden fungerar även på blont och grått hår, men den passar bara för mindre områden med enstaka strån. ³ Den gör ont, tar lång tid och kan ge ärr och pigmentförändringar, och inte heller den är helt permanent. ⁴ Läs mer om epilering.

Har du mörkare hud tar huden själv upp mer av ljuset, eftersom den innehåller mer melanin. Det ökar risken för brännskador. ² Det finns lasertyper som är bättre lämpade för mörkare hudtyper, till exempel diod- och Nd:YAG-laser, men resultatet varierar. ⁴ I en sammanställning av studier på personer med hudtyp III–VI gav Nd:YAG-laser mindre risk för mörka fläckar efteråt än IPL, medan alexandritlaser minskade hårväxten mer än IPL. ⁸

Inför behandlingen

Det viktigaste är att huden inte är solbränd. Skydda området mot sol och använd solskyddsmedel i minst fyra veckor före, eftersom solbränd hud lättare skadas av behandlingen. ¹ Välj gärna solskyddsfaktor 30 eller högre och smörj varje dag. ³

• Låt bli att plocka, vaxa, epilera eller bleka håret de sista fyra veckorna. Hårroten måste finnas kvar för att lasern ska ha något att träffa. ³
• Raka området före behandlingen. Hår som sitter kvar på ytan minskar effekten och ökar risken för brännskador. ^1,3 Fråga kliniken hur nära inpå du ska raka.
• Kom osminkad om ansiktet ska behandlas. ³
• Vill du dämpa smärtan kan du ta paracetamol ungefär en timme innan, eller smörja med receptfri bedövningskräm. ^1,3

Behandlingen ska inte göras över pigmentfläckar, tatueringar eller blåmärken, och inte om du har en hudinfektion eller feber, är gravid eller ammar. ³ Använder du läkemedel eller krämer som gör huden ljuskänslig, eller har du en hudsjukdom, ökar risken för brännskador. Fråga en läkare om du är osäker på om behandlingen passar dig. ²

Gör det ont, och hur blir huden efteråt?

Det brukar kännas som korta, varma stick, och en del tycker att det gör lite ont. ^1,3 Ställen med mycket känsel, som överläppen och hakan, brukar vara känsligast. ³

Efteråt blir huden ofta röd och svullen en tid. ³ På mörkare hud syns ibland ingen förändring alls. ¹ Så här tar du hand om huden de första dagarna:

• Håll dig undan solen och använd solskyddsmedel. ¹
• Bada inte, riv inte och använd inte smink. Smörj med mjukgörande kräm. ¹
• Får du små blåsor, låt dem vara. ³
• Vänta ett dygn med träning, så minskar risken för infektion. ³

Ibland uppstår fläckar där huden behandlats, ljusa på ljus hud och mörka på mörk hud. De brukar försvinna efter några veckor. Ärr och brännskador förekommer men är ovanliga. ¹

Undvik behandling nära ögonen. Laserljus kan skada näthinnan, och du ska alltid få särskilda skyddsglasögon av den som behandlar. ²

Välja klinik

Sedan den 4 maj 2026 måste salonger och kliniker som gör estetiska behandlingar med laser eller IPL anmäla sin verksamhet till Strålsäkerhetsmyndigheten. En anmälan är inget godkännande och ingen garanti för att behandlingen är riskfri. ² Det här har du rätt att få:

• muntlig och skriftlig information om hur behandlingen väntas gå och vilka riskerna är ²
• en individuell bedömning som behandlingen sedan utgår från ²
• dokumentation av inställningar och resultat vid varje tillfälle ²
• en apparat som är säker och gjord för behandlingen, till exempel CE-märkt ²

Behandling med laser eller IPL inom två centimeter från ögat får bara göras under ansvar av en legitimerad läkare. ² Har du en hudförändring i området ska en läkare titta på den först. Den ska inte tas bort med laser eller IPL utan undersökning. ²

IPL och apparater för hemmabruk

IPL står för intensivt pulserat ljus. Det är inte laser, men används på liknande sätt för att ta bort hår. ¹ I översikten från 2006 var stödet för att IPL ger effekt svagt. ⁵

De flesta apparater som säljs för hemmabruk bygger på IPL. En systematisk översikt av apparaterna hittade sju studier, ingen randomiserad. Efter upprepad användning minskade hårväxten med mellan 6 och 72 procent, mätt de första tre till sex månaderna. Vanligast var rodnad, men även svullnad, blåsor, sårskorpor och pigmentförändringar rapporterades. ⁷ Hur länge effekten håller säger studierna alltså inget om.

Ljuset från både laser och IPL kan skada näthinnan, och solbränd hud skadas lättare. Det gäller även en apparat du använder hemma. ^1,2 Tillverkarnas uppgifter om resultat och antal behandlingar är inte prövade av oss.

Hårborttagning genom vården

Oftast är kraftig hårväxt en ärftlig normalvariant, och då betalar vården inte för hårborttagning. ³ För att få offentligt finansierad behandling krävs i Region Stockholm en remiss från specialistläkare, en diagnos och en uttalad hårväxt. Exempel på diagnoser är PMOS och hårväxt som orsakats av läkemedel. Även transpersoner kan få hårborttagning som en del av den könsbekräftande vården. ³

Vill du jämföra laser med rakning, vax och epilator, läs för- och nackdelar med olika hårborttagning.