Hårupplysningen

råd och tips om hår och hårvårdsprodukter

Håravfall

Håravfall är en vanlig åkomma, som kan vara tillfällig eller permanent. Man skiljer på ärftliga och medicinska orsaker, men båda sorterna kan bidra. Den mest förekommande orsaken är dock ärftlighet. Denna typ av håravfall kallas även för manligt håravfall, androgen alopeci.

håravfall kvinna

Som namnet antyder drabbar det mest män – man uppskattar att ca 90 procent av alla män får det någon gång under sin livstid, och att varannan man i 50-årsåldern är tunnhårig.

Ibland debuterar androgen alopeci så tidigt som i tonåren. Till en början märker man det genom att hårfästet kryper uppåt över tinningarna, vilket ger ett ”flikigt” utseende. Så småningom tunnas håret på hjässan ut, vilket efter ett tag leder till att man blir skallig och får en krans av hår runt fläcken.

Den ärvda ökade risken för manligt håravfall består i att man har höga halter av och hög känslighet för könshormonet DHT. Hormonet gör att skicket på hårsäckarna i fråga försämras så att de till sist inte kan göra vad de ska.

Även kvinnor kan tappa håret

Kvinnor kan också få håravfall som är ärftligt, även om det är mer sällsynt. Oftast uppstår det i samband med klimakteriet, eller som en övergående ”biverkning” vid graviditet. I bägge fallen är det då relaterat till hormonförändringar, som tar sig uttryck i form av hårförlust.

I ärftlighetsrelaterade fall hos kvinnor är det ovanligt att det bildas en hel kal fläck. Istället får man gradvis en förtunning av håret på främre delen av hjässan. Processen sker oftast efter ett jämnare mönster än hos män.

Själva mekanismen bakom håravfallet går till så att DHT binder upp sig till ett antal av hårsäckarna, varpå blodcirkulationen och därmed även näringstillförseln till den berörda hårsäcken minskar. Följden blir en näringsbrist, som i sin tur gör att hårsäcken minskar i storlek och producerar tunnare hårstrån.

Kort sagt, friska hårstrån får plötsligt ingen näring, utan ersätts istället av tunnare hårstrån med sämre kvalitet. Hårets tillväxtfas kortas ned. Så håller det på till dess att hårstrået blivit så tunt och fått så dålig kvalitet att det nästan inte syns längre. Då försätts stråets hårsäck i viloläge, vilket innebär att produktionen avstannar helt.

Medicinska orsaker till håravfall

Orsakerna till håravfall kan också vara medicinska. Det kan dels vara läkemedel som gör att håret ramlar av, dels olika sjukdomar såsom ärrbildande hudsjukdomar eller sådana som påverkar ämnesomsättningen (till exempel hypotyreos). De kan påverka hårväxten på olika sätt, exempelvis genom att orsaka skada på hårroten.

Det kan också hända att man tillfälligt tappar hår några månader efter en större påfrestning av något slag. Det kan handla om svår febersjukdom, förlossning, kraftig psykisk stress, cellgiftsbehandling, bantning med mera. I sådana fall kommer hårväxten i regel tillbaka när det påfrestande tillståndet är över igen.

Fläckvis håravfall

Det finns även en ärftlig, autoimmun sjukdom som leder till fläckvis håravfall; alopecia areata. Då gör kroppens eget immunförsvar att hårsäckarna går in i ”dvala”, vilket gör att håret faller av. De första symptomen är många gånger en kal fläck i hårbotten, cirka 3 – 4 cm i diameter. Ofta uppstår en hel grupp av sådana fläckar.

Huden i fläcken är mjuk, utan tecken på fjällning eller rodnad. Alopeci areata går många gånger i skov. Sjukdomen är relativt vanlig och förekommer i alla åldrar – man brukar säga att det finns ett barn med alopeci i varje skola. Oftast är man frisk i övrigt, dock är man särskilt i riskzonen om man har lätt för att få böjveckseksem.

Hälften av dem som drabbas får tillbaka håret inom ett år. Det finns emellertid en annan variant på sjukdomen som innebär att allt hår på hela kroppen faller av. Det kallas för alopecia universalis, och sannolikheten för att man i dessa fall ska få tillbaka sin kroppsbehåring är väldigt låg. För alopecia universalis finns idag ingen behandling. Den ”snällare” varianten av alopeci behandlas ofta med inflammationshämmande steroider, som ska dämpa det immunologiska angreppet mot hårsäckarna. Resultatet av detta är varierande från fall till fall, och behandlingarna medför inte sällan biverkningar av olika slag.

Hjälp finns mot håravfall

Om man vet att tunnhårighet går i släkten, och man märker att man själv blir ofrivilligt tunnhårig, finns det trots allt olika behandlingar att försöka sig på om man vill. På marknaden hittar man idag flera receptfria medel att applicera i hårbotten, men man ska veta att deras verkningsgrad är högst individuell. Man bör också tänka på att kolla med sin läkare först utifall man är gravid, ammar, har hjärt-/kärlsjukdom, hjärtrytmrubbningar eller en hårbotten som är känslig och irriterad.

Läs vidare på HårUpplysningens specialkapitel om produkter och behandlingar som hjälper mot håravfall.

Leave a Reply

ett × fyra =